Fingtic's

Jag gjorde också en spotify lista med inspirerande låtar, som ibland fick dyka upp i kapitlen. 

Trading Yesterday – She Is The Sunlight
Trading Yesterday – One Day
The Goo Goo Dolls – Iris
Mumford & Sons – I Will Wait
Imagine Dragons – Demons
Sanders Bohlke – The Weight Of Us
Christina Perri – A Thousand Years
Dropkick Murphys – Forever
Trading Yesterday – May I
The Killers – Mr. Brightside
Dashboard Confessional – Vindicated
Dropkick Murphys – Worker's Song
Kelly Clarkson – Because of You
Kelly Clarkson – Behind These Hazel Eyes
Kelly Clarkson – Breakaway
Kelly Clarkson – Since U Been Gone
Avril Lavigne – Smile
Taylor Swift – Mean
Taylor Swift – Picture To Burn
P!nk – Who Knew
The White Stripes – My Doorbell
The White Stripes – I Want To Be The Boy...
The White Stripes – You’ve Got Her In Your Pocket
Walk Off the Earth – Summer Vibe

Fortsättning!

 

Hon skulle vara den perfekta tjejen. Snäll, rik, men inte snobbig, smart och omtyckt. Men så påpekade Linnéa efter någara kap att hon kändes för perfekt, så hon fick bristen. Att hon inte kan säga ifrån. Inte till Emmanuel, inte till sina föräldrar, att hon alltid förlåter dem och låter dem styra hennes liv. 

   Jag gav henne min egen klädstil och ville att hon skulle vara fin, fin, fin. Men jag lade till hennes frihetslängtan, att hon vill ut i världen och se allt som går att se. 

   Jag ville att hon skulle bli tuffare under berättelsens gång, släppa sina fördomar och börja längta bort från sitt rika liv, till det liv Miles hade. Hon vill inte ha en stel famlilj, hon vill ha det som Miles ha. Hon vill ha modet Miles har, hans familj, hans frihet. Hon börjar beundra honom jättemycket ju mer hon lär känna honom. 

   Hon skulle inte fatta att hon var kär i honom, så hon fick bli trög precis som Elle, Det blev bara roligare och bättre på det sättet. 

   Sofia utformades utifrån Miles, mot vem han bäst skulle passa ihop med. Eftersom han själv är ganska impulsiv behövde han någon som inte var det. Eftersom han själv lätt blev arg och tappade kontrollen över sina känslor, behövde Sofia inte vara det. Hon skulle vara förlåtande och förstående. 

 

Han skapades för Miles behövde en bästa vän, och hur kul vore det inte om den bästa vännen även blev en viss persons pojkvän?

Jag ville att han skulle vara svart, för ingen annan karaktär var det, och punkare för då passade han ihop bra med Elle. Jag tyckte hela lilla-syskon-grejen var väldigt gullig, så då tog jag med den. Och jag måste ha med någon artisktisk, därmed graffitin. 

Och återigen, gillar den lidande killen. Gillar även den lidande killen som helt tappar målföret bland tjejen, så där har vi det. 

James syfte i sitt liv var att vara Miles bästa vän och Elles pojkvän. 

 

The bad guy. Jag ville att man skulle tycka illa om honom, men att han inte skulle vara så hemsk att det var helt omöjligt att förstå varför någon skulle vilja vara med honom. Han skulle vara snobb och hans syfte var att vara fiende med Miles. 

I samma takt som Miles blir bättre skulle Emmanuel bli sämre. Emmanuel skulle också vara motsatsen till Miles, så att deras olikheter skulle bli tydligare. Jag ville ha riktig bithcinghet mellan dem. Att de blev så stora fiender som de blev bara hände av sig själv. 

Emmanuel var som en kille som inte var ond, men som gjorde fel val. 

 

Han skulle man hata. Även när Elle tyckte om honom ville jag att man skulle ogilla honom, så att man inte blev upprörd när de gjorde slut. 

Exempel när han var dum: Hur han bette sig mot Tony, hur han uttnyttjade Elle för gratis fika, hur han kallade henne sexig och inte vacker. Och det där med colan. Han sa att han tyckte om henne nästan lika mycket som han gillade cola. Den repliken är tagen ur verkligheten. Min klasskompis berättade att hennes pojkvän hade sagt så till henne. Hon var inte nöjd över kommentaren, kan jag säga. 

 

 

På samma sätt som Emmanuel föddes för att hata MIles, föddes Lindsay för att hata Elle. Men hon visade sig inte vara så viktig när hon väl försvunnit, så jag lade inte ner så mycket tid på henne. Dock ville jag inte att hon skulle bli god efter att hon blivit utfryst. 

 

Hans personlighet bestämdes först när han kom. Då kom jag på att göra honom en manlig version av Elle, vilket förklarar varför Tony tycker om Elle. Tony är en ganska blyg och tillbakagraden kille, och han behöver någon som är frammåt för att känna sig trygg och våga mer. 

 

Hon skulle bara vara en mamma. Ganska tuff, handkraftig, smart och göra allt för sina barn. Hennes syfte var att tvinga Miles att börja bli bättre. 

 

Hans syfte var att vara Miles bästa vän i liven och sedan dö. Punkt. 

 

Skulle vara hatade. Helt enkelt. Det enda syfte de någonsin hade. 

 

Någon mer karaktär ni vill veta något om? Eller någon annan fråga?

På senare tid skapade jag en mapp med Fingtic-bilder. Inte alla hann vara med, så här kommer de: 

Förlåt, glömde ärligt talat bort att jag förväntades skriva mer på den här bloggen. 

 

Okej, hur jag kom på karaktärerna. 

 

Redan får början visste jag att det skulle handla om två syskon, kille och tjej. Jag ville att tjejen skulle vara en "pangbrud", en som inte låter sig tryckas ner och är riktigt tuff, men samtidigt bryende. Också blev det enklare med hela James-grejen om hon var ganska trög när det gällde att tolka andra, så därför fick det bli så.

   Jag ville också slå ihjäl på fördomar: Därför gjorde jag henne till en punkare. Många tänkter nog punkare, det är de där människorna som är mörka och deppiga.

   Det behöver knappast vara så. Så jag ville ha en punkare som var lika glad och ledsen som vilken annan tonåring som helst. 

   Jag ville inte heller att hon skulle vara smal. Alla tjejer i böcker är smala (i vissa fall måste de, typ Rose i Vampire Academy. Hon om ska kunna orka springa runt och skarpa människor måste hon ju vara vältränad) Men Elle skulle inte springa runt och sparka människor, så hon kunde gott få vara lite bredare. Jag ville inte att det skulle vara en grej av det, inte som att hon är supertjock. Bara inte pinsmal. Jag ville att hon skulle ha lite hängmage och inte ha ångest över det. För man behöver inte ha en platt mage för att vara fin. 

   Jag ville, som sagt, att hon skulle krossas, så att hon kunde hela. Och krossandet lade till lite i hennes personlighet, gjorde henne försiktig och tuffare. 

 

Hon är inspirerad av Kelly Clarksons låtar och därför fick även Kelly stå för utseendet. Hennes klädstil är helt annourlunda än min egen, vilket gjorde det lite kul att hitta kläder till henne. Man fick tänka "Vad skulle Elle gilla?" istället för "Vad är fint?"

   Det är lite Catwomen i henne också, med att envisas med klackar och så. 

 

Miles, Miles... Kära Miles. Min egen favoritkaraktär. Jag ville skapa en kille inspierarad av Jess i Gilmore Girls (jag vet att jag stavar fel, orkar inte). En bad boy i början, som sedan mjuknar i takt med att han blir kär, men ändå behåller sin tuffhet. 

   Tanken var ju då att Miles skulle vara cool, lite farlig. Alla skulle vara lite rädd för honom, men eftersom att jag inte ville att han skulle bli lik Tyler (se Sun Beach) så gjorde jag hans personlighet annorulunda. Miles har inte svårt att prata med folk, han ler ofta och skrattar sarkastiskt, kan charma folk när han vill det och skrämma dem när han vill det, han skulle vara smart. En stor del av Miles personlighet fick bara komma medan jag skrev, som att han blev ett Disneyfan. 

   En stor del av Miles' personlighet beror ju på olyckan (babababaaa!). Den har gjort honom till att han vill vara kriminell, inte bryr sig längre, inte pratar längre. Men kärleken till Sofia skulle få honom att bli sig själv igen, och bla bla bla. 

   Först var Miles inte alls lika psyko som ni känner honom. Men sedan såg jag Perks of Being a wallflawor, och då gick jag lust att psyka till honom. Och det blev en mycket roligare och intressantare karaktär, tycker jag i alla fall. 

   Också ville jag att han skulle lida. Det är någonting med pojkar som lider för tjejer i berättelser som är bara så... FANTASTISKT. Så ja, han skulle lida över Emmanuel med Sofia, över Sofia inte vilja ha honom, LID LID LID. Det var jättekul att skriva. Hi hi. 

    

Miles skulle jag tilldela min favoritband, the White Stripes och Dropkick Murphys. Det var kul att få smyga in mina egna intressen i berättelsen. Som stjärnskådning. Jag älskar stjärnskådning, det är fint och det var någonting som fick föra Miles och Sofia tillsammans. En andledning för dem att ligga i trädet på natten. Samma sak var det med Disney-grejen, och böckerna de läste är böcker som jag har läst, och mer. 

   Fast jag älskar havet och båtar, och Miles hatar dem. 

 

Han fick inte vara perfekt, så därför säger han lätt saker han inte menar och är lite för impulsiv. 

 

 

Gulliga lilla Tony. Jag ville att Elle skulle ha en manlig bästa vän, men jag ville inte att man skulle börja hoppas att de skulle bli ihop, så Tony fick bli bög. 

   Först tänkte jag göra honom sådär typiskt bög som alla är i serier. Sådär femenin, ha känsla för stil, gråta till filmer, m.m. Men sen tänkte jag att jag inte ville ha det så. Det finns ju tusentals bögar är ute som är precis som alla andra killar. Bara för att man är homosexuell är man inte femenin. Så jag ändra Tony, till en vanlig, blyg kille som är utstött och som är kontrollerad av mamma. 

   Men jag ville ju att han skulle förändras, bli den som ser allt och lägger ihop puzzelbitarna i allas liv. Musiken var det som skulle föra han och Elle tillsammans, så det var nödvändig i hans personlighet. 

   Han skulle vara den perfekta bästa vännen. Snäll, omtänksam, förståeende. Han skulle också få tuffa till sig och bli modigare. 

   Att han och Miles blev vänner bara hände medan jag skrev, men jag är nöjd med det. Det enda jag hade tänkt om de två innan var att Tony skulle vara rädd för Miles i början. 

 

MER KOMMER IMORGON!