Fingtic's

Jag satsade på att komma ut ur byhålan, hitta något att spendera pengarna på och stanna där tills skoldagen var slut. Löven virvlade överallt omkring mig, fick mig att svära högt av frustation. Jag passerade något lyxigt villaområde, några radhus och slutligen en tunnel full av klotter. Då började jag känna mig hemma igen. Området som kom efter tunneln var lite slaskigare, bruna gräsmattor med barnleksaker slängda överallt. Det var sånt här jag ville se. Hus som faktiskt såg bebodda ut.

   Jag körde ut ur Redleave och kom, efter en liten skog och några ängar, till en ny stad. Jag menar by. Den var lika stor som den vi bodde i nu, men dess vägar hade inga träd utan gatulampor, ett par broar och ett fint, litet systembolag. Där parkerade jag bilen och köpte mig ett sexpack öl, med sedeln jag fått igår och ett falsk Id. När jag sedan gick ut därifrån stod det ett gäng killar vid min bil. De var klädda i jeans och skinjackor, med spretande hår eller inget hår alls. Jag tyckte inte om sättet som de granskade bilen och tryckte på handtaget.

    ”Jag skulle inte försöka stjäla den där, om jag var ni.” sa jag högt.

   De tittade upp, alla samtidigt. Den mest muskolösa av dem, en flintskallig med brun skinjacka, ljus hy och ett brett ansikte, tog ett steg emot mig. Han flinade och avslöjade att han saknade några tänder.

   ”Och varför inte?” frågade han mig kaxigt.

  Jag hade mött många som honom, så han skrämde mig inte. ”Därför att det är jag som äger den där bilen. Om ni så mycket som repar den lär ni ångra det resten av era liv på sjukhuset.”

   Tomma hot, förstås. Det visste han också, för hans leende blev bara bredare. Han ögnade mig, uppifrån och ner, stannade med blicken på ölen.

   ”Du har en för jävlig attityd.” sa han sedan. ”Jag gillar det.” Han drog fram en cigg ur fickan. ”Jeff.”

   ”Miles.” svarade jag. Han kanske inte var så dum ändå?

   ”Derek.” kallade en annan sig, i svart jacka och bakåtslickat, blont hår.

   ”Peter.” En som var brunhårig och hade ansiktet fullproppat med ringar. Mer än Elle, till och med.

   ”Slogan.” sa den sista, flintskallig han med fast med svart hy.

   Jag nickade hälsande mot dem och vände mig sedan mot deras ledare igen.

   ”Det är för jävla mycket öl du har där.” sa Jeff.

   ”Du har rätt.” svarade jag. Vi både visste vad det här samtalet var på väg. ”Fy fan vad full jag skulle bli om jag drack allt.”

     ”Du skulle inte kunna köra din bil.” sa Jeff, med överspelad förfäran.

     ”Men jag har en idé.” sa jag, som om det inte var det vi tänkt hela tiden. ”Kan inte ni hjälpa mig att dricka upp allt?”

   ”Jag vet inte, kan vi klara det gubbar?” Han vände sig mot de andra, som nickade. ”Okej, vi ställer väl upp för dig.”

    Jag satte mig på motorhuven och öppnade packetet, samt delade ut en burk till alla. Detta var ett pris jag var villig att betala för att komma in i ett hyfsat gäng. De kändes som den rätta typen, de som vet hur man lever utan att det går överstyr.

    De frågade mig var jag kom ifrån och varför jag flyttat, och när jag sa att det var för att morsan tvingat mig lyfte Jeff på ögonbrynen.

   ”Vänta, din morsa?”

   De hade trott att jag var äldre. ”Det är ännu ett år kvar till friheten för mig.”

   ”Shit.” skrattade ledaren. Det var nästan bara han som pratade. ”Din stackare.”